Lidande och lycka
Om lidande och lycka kan vi tala mycket -- kanske den äldsta frågan människosläktet har !
Det finns ju många sorters lidanden. Vi känner till dem. Tandvärk, ont i knäna. Trötthet och ålderdom. Men så finns det också emotionella, sorg, ånger, rädsla, begär. Och metafysiska, varför är det eländigt i världen och i livet? Varför kan vi inte undvika misstagen? Frågorna är kopplade till emotionell smärta i många fall.
Det viktiga är att du vill vara lycklig. Alla vill vara lyckliga, fria från lidanden. Så detta leder oss till meditationen. Det blir tre steg: upptäcka lidandet, se vad för sort det är och så meditera. Varje dag, stund för stund. Stort och intressant arbete ! Börja nu !
Att börja tänka kring varför lidandet finns är något annat. Det kanske inte gör dig lyckligare. Troligtvis inte. Att förklara varför lidande finns är något annat. Det gör dig inte lycklig heller. Att läsa långa texter eller höra predikningar över dessa, är intressant och viktigt. Men blir du mindre lidande av det?
Vad gör dig lycklig? Vad gör dig mindre lidande?
Meditation gör dig lycklig säger de som prövat. Du kan meditera när du ligger, står, går eller sitter. Det är som bön, men du använder inga ord eller tankar eller bilder. Du är endast uppmärksam på det som verkligen sker. Du bedömer det inte, ändrar det inte. Du endast ser vad som sker och erkänner det just såsom det är. Du vet ingenting om det, endast uppmärksammar det och lämnar det så snart det försvunnit.
Du kan börja meditera oavsett vilken tro du har. Meditera är inte att tro något särskilt, bara se vad som faktiskt sker i denna stund. Det hjälper dig inte att läsa Abhidhamma-pitaka eller någon annan sutra, det komplicerar dig endast. Det handlar alltid om ditt lidande, det som sker här och nu. När du är uppmärksam och låter allt passera, blir du lycklig. Även medkänsla med andra som lider gör dig lycklig men meditationen är det grundläggande. Utan den blir det mest upprörda känslor och inte medkänsla. Rätt medkänsla kommer ur meditationen och lyckan att vara fri från lidande just när lidande pågår i dig.
Jag hörde en fin sång av Ingrid Michaelson där hon sjunger: Allt jag kan göra är att andas ! Så skulle vi kunna säga om meditationen. Så enkel är meditationen. Vi andas ! Alla former av lidande syns väldigt tydligt just när vi är i ”andas-läget”. Och de försvinner efter ett visst momentum, återkommer i annan form och försvinner igen. Men vi är i ”andas”.
Det är en bra låttext som summerar meditationen. Rätt som det är när du mediterar är det uppenbart att du är buddha i dig själv, alltså upplyst och lycklig. Sedan försvinner det. Men det återkommer. Snart inser du att du faktiskt är lycka, medvetande och medkänsla, alltså buddha. Ditt eget vara är detta. Det gör ingenting om denna insikt försvinner, för den kommer åter och visar sig vara sann.
Fundera inte på upplysning. Du är redan upplyst och det betyder att du inte längre behöver bli upplyst. Tänk bara på meditationen. Och de tre stegen: jag lider — vad det är för sorts lidanden — åter meditationen. Det räcker hela livet.
Det finns ju många sorters lidanden. Vi känner till dem. Tandvärk, ont i knäna. Trötthet och ålderdom. Men så finns det också emotionella, sorg, ånger, rädsla, begär. Och metafysiska, varför är det eländigt i världen och i livet? Varför kan vi inte undvika misstagen? Frågorna är kopplade till emotionell smärta i många fall.
Det viktiga är att du vill vara lycklig. Alla vill vara lyckliga, fria från lidanden. Så detta leder oss till meditationen. Det blir tre steg: upptäcka lidandet, se vad för sort det är och så meditera. Varje dag, stund för stund. Stort och intressant arbete ! Börja nu !
Att börja tänka kring varför lidandet finns är något annat. Det kanske inte gör dig lyckligare. Troligtvis inte. Att förklara varför lidande finns är något annat. Det gör dig inte lycklig heller. Att läsa långa texter eller höra predikningar över dessa, är intressant och viktigt. Men blir du mindre lidande av det?
Vad gör dig lycklig? Vad gör dig mindre lidande?
Meditation gör dig lycklig säger de som prövat. Du kan meditera när du ligger, står, går eller sitter. Det är som bön, men du använder inga ord eller tankar eller bilder. Du är endast uppmärksam på det som verkligen sker. Du bedömer det inte, ändrar det inte. Du endast ser vad som sker och erkänner det just såsom det är. Du vet ingenting om det, endast uppmärksammar det och lämnar det så snart det försvunnit.
Du kan börja meditera oavsett vilken tro du har. Meditera är inte att tro något särskilt, bara se vad som faktiskt sker i denna stund. Det hjälper dig inte att läsa Abhidhamma-pitaka eller någon annan sutra, det komplicerar dig endast. Det handlar alltid om ditt lidande, det som sker här och nu. När du är uppmärksam och låter allt passera, blir du lycklig. Även medkänsla med andra som lider gör dig lycklig men meditationen är det grundläggande. Utan den blir det mest upprörda känslor och inte medkänsla. Rätt medkänsla kommer ur meditationen och lyckan att vara fri från lidande just när lidande pågår i dig.
Jag hörde en fin sång av Ingrid Michaelson där hon sjunger: Allt jag kan göra är att andas ! Så skulle vi kunna säga om meditationen. Så enkel är meditationen. Vi andas ! Alla former av lidande syns väldigt tydligt just när vi är i ”andas-läget”. Och de försvinner efter ett visst momentum, återkommer i annan form och försvinner igen. Men vi är i ”andas”.
Det är en bra låttext som summerar meditationen. Rätt som det är när du mediterar är det uppenbart att du är buddha i dig själv, alltså upplyst och lycklig. Sedan försvinner det. Men det återkommer. Snart inser du att du faktiskt är lycka, medvetande och medkänsla, alltså buddha. Ditt eget vara är detta. Det gör ingenting om denna insikt försvinner, för den kommer åter och visar sig vara sann.
Fundera inte på upplysning. Du är redan upplyst och det betyder att du inte längre behöver bli upplyst. Tänk bara på meditationen. Och de tre stegen: jag lider — vad det är för sorts lidanden — åter meditationen. Det räcker hela livet.
Kommentarer
Trackback
