Djur och människor
Som människor har kan vi reflektera och observera och knyta an emotionella rörelser till detta. Du kan observera om du är nöjd eller olycklig. Du kan följa ilska eller svartsjuka eller förvirring i ditt mentala program och se varthän det leder — om du står ut.
När du går och mediterar eller sitter, eller står och mediterar märker du snart att detta är en tillfällig sak, ett föränderligt tillstånd av förvirring eller ilska eller girighet eller lusta. Men ett djur kan inte göra detta — när det är skräckslaget är det helt förlorade i detta. Jag har en lite underbar grå hund som är överkänslig för skräck, så jag vet. Det går inte att få henne att titta lite på sin rädsla ! Jag har försökt….
Men du kan och jag är säker på att så snart du gör det, förändras situationen. Rädslan eller girigheten kanske inte dunstar men det förändras och snart förstår du att den är som moln, ständigt i rörelse och bakom en klar blå himmel. Den himlen är din rena oändliga natur. Njut av den.
Det är med hjälp av vår egen utrustning av observation, igenkännande och visdom som vi ser impulserna och får en viss intuitiv förståelse av dem. En ovärderlig visdom som världen saknar.
Vi inser i meditationen att den som iakttar girighet är inte girighet: girighet kan inte observera sig själv. Du, som inte är girighet, kan observera den och allt det andra som dyker upp. Denna observation behöver vi inte ge en rad fina namn som den indiska litteraturen är så full av. Varför inte bara säga: inneboende visdom.
Medvetenheten om hur saker och ting är. Enkelt.
